Giget gick bra. Roadtripen likaså, antar jag. Det var ju Björn som fick köra. Jag tycker inte ni ska vara för hårda för att ingen av oss visste vart Ulricehamn låg, det är för fan mindre än Knivsta!

På väg ner hade vi lite bråttom, men på väg tillbaka passade vi på att ta ett stopp i Jönköping och avnjuta lite indisk mat. Sen satte vi oss i bilen och lät Robbie Williams hålla oss sällskap hela vägen till Stockholm.

I morgon gör min kompis David Druid, en briljant komiker, sin tv-debut i Extra Extra så jag ska till inspelningen och stötta. Vem vet, om jag har riktig tur kanske jag fastnar på bild.. håll tummarna. Men det ska bli riktigt skönt att David äntligen får synas i TV. Dels för att han är en asbra komiker som verkligen förtjänar det. Men även så att jag kan reta honom. 

Han är den som konstant förösker genera mig när vi är ute. Och han lyckas ganska väl för jag ändå säga. Så fort vi är någonstans offentlig så påpekar han för folk i närheten att jag har varit med i Parlamentet genom att referera till mig som "Parlamentet-Soran". Om vi är ute och äter så säger han "Grattis. Du har precis tagit emot en beställning av Parlamentet-Soran, hur känns det?" Det finns liksom inget bra jag kan säga där. Jag framstår som dum i huvudet oavsett. När det här sänds kommer jag äntligen kunna referera till honom som "Extra-Extra-David". Och hämnden kommer att bli ljuv.. 

Jag lämnar er med en fantastiskt bra låt av Tracy Chapman som spelas frekvent i min dator: