Då är det dags att springa vidare på turnén. Nu är det Intiman här i Stockholm som gäller. Har aldrig vart där, så det ska bli kul att se hur det ser ut och känns. Men hörrni, nu är det det här med tiden igen. Klockan 16 ska jag vara där.. eller skulle jag vart där ska jag säga. För jag sitter i kalsonger och bloggar nämligen.

Jag skulle kunna komma på någon lam ursäkt till Özz om varför jag är sen, men han läser min blogg, så det kommer inte fungera. Nåja, jag lämnar er med ett klipp från Comedytv där David är onykter och pratar med folk på stan. Jag behöver nog inte nämna att även Kodjo är onykter.. 

Då tar vi och avslutar den här omröstningen/undersökningen, och börjar på en ny. Men innan det tänkte jag dels delge mitt svar, dels ge min analys på vad ni har svarat (OBS! Varning för långt inlägg). 

Att vänner ligger etta är inte så förvånande. Det är lite mainstream humor som håller ganska hög nivå. Någonting som inte på något sätt är provocerande och som alla kan ta till sig. Det är ganska "svensson" att tycka om vänner. Jag måste ändå säga att det säger någonting om storheten i den serien som trots att den är nedlagd sedan en tid tillbaka ändå är nr.1 hos många. 

Sedan tror jag att mycket beror på åldern på er som har röstat. Scrubs är nytt och "hippt". Man hade nog kunnat se en kurva som säger att ju högre medelåldern blir, ju fler röster hade Seinfeld fått. Att sedan Simpsons ligger så pass högt uppe känns också ganska logiskt. Det är typ som vänner, fast tecknat. Inte speciellt provocerande, och någonting som alla kan ta till sig. 

Sedan ska man inte underskatta den nostalgiska faktorn här. Eftersom de flesta av er som har röstat troligtvis är i min ålder ungefär så är det Simpsons och Vänner man har vuxit upp med. Det är mer än en humorserie, det är en del av våra liv. 

Sen ska Two and a half men ha stort cred för att man lyckas göra så mycket med så lite. Allting kretsar kring tre personer, ändå växer det i popularitet säsong efter säsong. Ett exempel på hur man misslyckas med få människor är serien Christine som jag avsiktligt inte tog med. Det är definitionen av B-humor för mig. Amerikans B-humor som importeras till Sverige istället för att våga satsa på bra idéer som finns här hemma. 

Min lista då:

1. South Park 

2. The Office

3. Family Guy

4. Scrubs

5. Vänner 

Det blir självklart svårt när man väl kommer upp till toppen, men jag har ändå bestämt mig. South Park är det bästa som någonsin har producerats.  De senare säsongerna, efter säson 5 typ. Inte nog med att det är hysteriskt roligt så är det hysteriskt smart. Det är aktuellt och kritiskt. För jag vill skilja på "bäst" och "roligast", jag tycker t.ex att Betnér är Sveriges bästa komiker, men han är inte roligast för det. Batra får mig t.ex skratta oftare under 30 min stand-up, men jag tycker ändå att Magnus är bättre. Om ni förstår vad jag menar. 

I övrigt är The Office briljant. Nyskapande, smart. Family Guy är nog ofta roligast, men för er som röstade på Family Guy framför South Park så ta en titt på det dubbelavsnitt i South Park där de driver med Family Guy. Efter det tycker man inte att det är lika bra längre. Family Guy alltså. Vänner är med för att de hållt en så pass hög nivå under så lång tid. Scrubs är mycket tack vare Dr. Cox som jag är den karaktären som inte är tecknad som jag älskar mest. 

Sen vet jag att många av er äldre nu kommer reagera på att Seinfeld inte är med på min lista, men tillåt mig förklara. (Den skulle för övrigt nästan komma sist på min lista). Jag kom inte in i Seinfeld från början, hade väl träning när det gick på tv eller någonting sånt. Sedan har alla pratat om hur otroligt fantastiskt genialiskt det är. När jag sedan tittar tycker jag att det är jäääävligt average. Inte mer, inte mindre. Antagligen hade jag för höga förväntningar när jag väl började titta. Sedan blir det samma effekt med en låt man hör för ofta t.ex., alla pratar om den hela tiden.. till slut tröttnar man och börjar hata låten istället. Så har det blivit med Seinfeld. Men som sagt.. även när jag tittar på hans stand-up, aldrig har jag skrattat. Inte en enda gång har jag brustit ut i skratt. Det är visserligen ganska svårt att få mig att göra det, men Seinfeld har aldrig lyckats. Varken i sin serie, eller i sin stand-up. Det är smarta observationer, absolut.. men reaktionen blir inte ett skratt utan snarare "ja shit, så är det verkligen!". Men alltså, inga skratt. 

Ny dag, ny månad och nytt inlägg. Men jag fortsätter som tidigare med att lämna er med en låt innan jag går och lägger mig.

Den här gången har jag valt en låt jag tycker är riktigt bra, och som dessutom framförs av en ännu bättre sångerska. Jag älskar folk som bara har talang och blir kända genom att tro på sig själva och bara göra saker de tycker är kul. Esmee Denters är en sådan. Nu har hon blivit världskändis, men allt började med en ung holländsk tjej som gillade att sjunga och la ut sina videos på youtube. Så enkelt var det med det. Sen har hon blivit stor genom att göra sin egen grej, och folk har uppskattat det. Inga jävla skivbolagsmänniskor som lagt sig i och tyckt att hon ska se ut på ett visst sätt, låta på ett visst sätt osv..

Nu är hennes senare grejer lite mer bajsnödiga kan jag tycka, men skitsamma, en fantastisk sångerska är hon. Och en tjej som har kommit fram helt på egen hand, genom att bara vara duktig. Sånt gör mig glad.

God Natt