En vän ringde mig precis och berättade att jag, enligt Expressen Fredag, är en av Sveriges sexigaste singelsnubbar. Jag, som aldrig varit ansedd som sexig i något avseende, tyckte det här var lite kul. Så jag gick in och läste...

Jag ligger för fan sist. T.ex efter Musse Hasselvall, efter Lasse Lindh, och LÅNGT efter Anders Bagge. Inget ont emot dem, men Anders är, om än väldigt glad och charmig, 41 bast.

Det här är inte bra för självförtroendet...

Jag såg nyss på Kvällsöppet med Ekdahl, där det bland annat diskuterades straffskalor i allmänhet, och livstidsdomar i synnerhet. Debatten gällde främst grövre brott, mord i olika former. Ofta fler än ett.

Jag själv tycker inte att det är en lika intressant och relevant diskussion som brott som renderar i lägre fängelsestraff. Det är främst de som är helt oproportionerliga, anser jag. Om du sitter inne i 18 år eller 21 år för ett allvarligt mord anser jag vara ganska jämnbördigt. I relation till andra straff alltså. 

Jag tänker främst på de, enligt mig, extremt mildra straff som ofta delas ut vid misshandel (läs här) och våldtäkt(läs här). 

Det är de som bör rendera i minst 5 års fängelse. Så att det svider till lite. Så att de får en ärlig chans att rehabilitera sig och återvända till samhället som fungerande medborgare, vilket är syftet. Även fast jag förstår att det kan vara svårt att acceptera det som brottsoffer. 

Det här är riktigt bra alltså. Jag tror mig ha hittat lite guld, om inte saffran, i och med detta youtube-konto. Titta bara på det här smarta, och samtidigt väldigt roliga inslaget om Amerikans inrikespolitik. Samtidigt som det är väldigt aktuellt.

Kudos. 

Apropå UNT. Ibland blir man bra ledsen i ögat alltså... 

Idag höll jag samma föreläsning två gånger på Stenhagensskolan i Uppsala, en gång för en åttondeklass, en gång för en klass i årskurs 9.

Det var kul att som omväxling vara helt seriös. Det blev lite som en djupdykande intervju för eleverna på plats. Jag berättade om mig, mitt liv. Vad som påverkat mig mest och varför jag tror att jag är där jag är idag. Det kombinerat med dikter, samt en hel del frågor från eleverna, utgjorde föreläsningarnas innehåll.

Eleverna var väldigt engagerade och det var kul att se hur lätt det är att fånga deras uppmärksamhet, från klasser som annars anses vara ganska stökiga, när det är någonting som intresserar dem. 

UppsalaNyaTidning var där också och skrev en aningen felaktig artikel som ni kan ta del av här (Jag är t.ex inte aktuellt med Ballar av Stål. Jag nämnde att jag hade blivit tillfrågad men tackade nej av olika anledningar) 

Även fast jag själv är lite fast i twitter-landet så måste jag medge att denna sketch är väldigt bra.

"Who are they talking to?" 

"No one. And Everyone." 

Spot on. 

Visst, han är ganska nördig. Och det han gör är väldigt farligt. Men det är väldigt coolt ändå. Jag kan tänka mig att han känner sig mer levande än någon av oss...

Ledsen för dålig uppdatering kära dagbok, men jag har inte haft tillgång till en dator förrän nu. Hoppas att du kan förlåta mig.

Gårdagen blev visserligen lyckad, men inte som planerad. Mina lagkamrater söp sig för fulla på förfesten och kom inte längre än till "Hästens" lägenhet. Jag älskar dem för det. Så jävla Knivsta. I kontrast till Sthlm där folk aldrig går ut innan kl 22 känns det som, och här hade de tappat talförmågan vid samma tidpunkt. Inte för att jag på något sätt premierar sådant beteende, men det är ändå roligt. Tragikomiskt, som hela Knivsta, på något sätt. 

Jag lyckades hursomhelst ta mig in till stan för att möta upp David. Den här dagen har sedan vart fylld av diverse möten. Det börjar hända lite roliga saker nu, verkar det som. Det känns absolut skitkul, men det är också en hel del ångest inblandat. Visst kan det ses som ett lyxproblem att ha en massa olika alternativ att välja mellan, men ibland kan det bli för många valmöjligheter. När alla dörrar står öppna är det lite svårt att bestämma sig för vilken man ska gå igenom. 

Jag önskar att jag kunde vara mer specifik gentemot er, men det går tyvärr inte. Men efter idag känns det bättre i alla fall och jag både hoppas och tror att det kommer leda till någonting riktigt, riktigt bra. 

 Nu ska jag planera klart den föreläsning jag ska ha på Stenhagenskolan i Uppsala i morgon.