Här kommer ytterligare ett inlägg så att mina kära läsare med samma skadade dygnsrytm som undertecknad ska ha något nytt att läsa.

Dane Cook. Jag skulle gissa på att de flesta av er vet vem han är. Om inte: youtuba. Han är den troligtvis mest populäre stå-uppkomikern i USA  idag. Ett av hans mest kända skämt handlar om en Kool-Aid reklam som går/gick i USA förut. Jag själv älskar det här skämtet eftersom jag själv störde mig på reklamen när jag bodde där. 

I det första klippet ser ni skämtet som det är i urpsrungsformen, fast någon har tecknat lite så att det blir lättare för tittaren att hänga med. I det andra klippet så gör han spelar han in sin föreställning inför 18 000 pers, och drar upp en kille för att köra skämtet åt honom. 

Säga vad man vill om honom, men det är otroligt häftigt. Att ha ett skämt som är så populärt bland dina fans, att så fort du nämner de första orden i det skämtet, så skriker och jublar dom. Det är enormt. (Och dessutom något att ha i åtanke på de som hela tiden skriker efter nytt material, som naturlgitvis är vitalt och bra, men ibland vill folk höra "klassikerna"). Men att dessutom kunna dra upp i princip vem som helst ur publiken, som kan ditt skämt i princip ordagrant. Det är fanimig ashäftigt. 

Efter att ha lekt lite i Solna så hamnade jag till slut med Martina och Anna hemma hos Anna. Där ville Anna prompt kolla på Parlamentet, och det blev naturligtvis jobbigt. Jag hatar ju att se mig själv. Samtidigt som jag vill se hur det blir, så dör jag lite inombords. Hittills har kompromissen med mig själv varit att jag kollat i efterhand på youtube, och kunnat välja själv när jag ska stoppa och muta. Men nu gick som sagt inte det.

Jag satt med kudden i knät under hela programmet och var beredd på att det skulle bli fruktansvärt jobbigt. Men det blev aldrig det. Lite såklart, som det alltid är att se sig själv, men ingenting som jag inte kunde hantera. Den här gången. 

Vad beträffar era kommentarer angående programmet så överrensstämmet de väl ganska väl med min bild också. Jag syntes inte så mycket. Gustaf (herr producent) hade skött klippningen utmärkt, men det är naturligt att man hamnar lite i skymundan när man inte gör tipsen (därför är det så bra att det bara är en som gör "klart man hänger med" den här säsongen). 22 minuters program, och ca 10 av dem går åt respektive tips från coachen. Det är klart att det fanns fler bra skämt att klippa med i varje rond, rent kvalitétsmässigt, men ingen tid för det.

Jag är tilltänkt att synas vid ett till tillfälle i den här säsongens Parlamentet, och det är om två veckor. Huruvida jag gör tipsen då eller inte vet jag ingenting om. 

Efter det och CSI blev det så dags för mig att titta på Ballar Av Stål. För första gången den här säsongen. Jag har medvetet valt att inte titta på det, men återigen, är man gäst hemma hos någon så är det inte upp till en själv vad man ska se och inte se. Anledningen till att jag har valt att inte se programmet har ingenting att göra med att jag inte tycker det är kul, utan för att jag tycker att sådan humor är så otroligt jobbig att titta på. I många fall. 

Samma sak här. Jag satt med kudden i knät, och vid flera tillfällen åkte den upp. Värst var det nog att se "mansfällan". Väldigt kul, absolut. Och mycket bra gjort av Cissi. Men samtidigt, otroligt jobbigt att se. (ska dock passa på att ge cred till killarna som är med där. De kunde lika gärna ha krävt att det inte skulle sändas, men de gav sitt godkännande och visade på en enorm självdistans. Förhoppningsvis får de ligga på det). 

Så hela kvällen blev en enda stor pärs för mina nerver.  Förhoppningsvis gjorde det mig starkare.