Alla inlägg den 29 juni 2009

Av Soran Ismail - 29 juni 2009 16:11

23e April 2002. Thunmanskolan, Knivsta. För första gången i år kan vi vara utomhus utan våra jackor, och utan att frysa röven av oss.  Vi sitter på en bänk på skolgården och pratar om ingenting. Plötsligt ser vi Lisa och Niklas komma ut ur en av skolans flyglar. Hon något steg bakom honom. Något underlägsen. Vi förstår det inte. Hur kan Lisa vara ihop med Nicklas!? Lisa är skolans vakraste tjej, Nicklas är skolans största svin. Kanske lite överdrivet, men inte långt från sanningen. Oavsett: han förtjänar inte henne. Någon av oss gör det. Vi förstår inte, vad är det han har som inte vi har? Robin förklarar:


Han är visserligen äldre, och det är en liten faktor. Men inte den enda. Han är ett svin. Tjejer gillar sådant. De vill inte ha sköna killar, som vi. Inte att ligga med i alla fall. Det enda sköna killar får penetrera är dockor. Farliga killar däremot. De får ligga. Tjejer tror att de kan förändra dem, eller något sådant. Eller så är de bara dumma i huvudet.  Eller både och. Oavsett: tjejer gillar farliga killar.


Men hur ska vi framstå som farliga? Som badass? Som några killar som skiter i vad samhället säger. Vi går vår egen väg. Helt själva. Tillsammans.  Death Metal. Där har vi svaret. Förslaget är Johans. Vi har sett hur grabbarna i nian klär sig och ser ut. Det är människor som signalerar ”håll dig borta!”. Vi ska starta ett death metal band!


Bara ett problem, ingen är speciellt musikalisk. Men vadfan, det är inte Gessle heller och det har ju gått helt ok för honom. Han skulle få ligga med Lisa, det är ett som är säkert. Vi tar kontakt med Musik-Uffe. Han är som vanligt i sin musiksal och olika ungdomar sitter utspridda med olika instrument och skiter fullständigt i instruktioner. Det slår mig vilken otrolig bristande pondus den här mannen har.  Vi frågar om vi får gå in i repsalen. Vi ska starta ett band.


Uffe lyser upp. Elever som tar egna initiativ till att skapa någonting musikaliskt. Har han kanske lyckats nå ut till några individer av de hundratals han undervisar? Har han hjälpt några att hitta kärleken till musiken? Nej. Det är tjejer som lockar. Som vanligt.  Dessvärre är det upptaget just nu, men vi kan få låna det efter lunchen.


Under lunchen sitter vi och smider våra planer. Hur vi ska marknadsföra oss, vad vi ska heta. Vem ska göra vad?  Vårt utseende, det här dög inte. Vi får låna några tjejers mascara och börjar kladda svart i ansiktet. Att sminka sig visar sig vara svårare än man tror. Inte konstigt att så många tjejer misslyckas.  Folk tittar konstigt på oss, men de har ingen aning om att vi är genier. Om att vi håller på att fixa brudar. Genom att sminka oss.


Efter en timme så är vi tillbaka hos Uffe. Och sedan in i repsalen, med alla instrument.  Ingen vill ha basen, för den är för mesar. Alla vill spela gitarr. Vi kommer fram till att Johan bör sjunga, för han har blivit det största offret för målbrottet. Det är trots allt death metal det här, det är inte meningen att det ska låta bra. Diskussionerna fortsätter: Vad ska vi sjunga om? Någon måste ta basen, vem? Till slut ballar Jonas ur. ”Det här är inte Death metal! Death metal är inte timlånga elevrådsmöten. Det är hårt! Det är tufft! Så här!” så plockar han upp en gitarr och drämmer den i backen. Den går sönder. Det blir tyst. Alla tittar, nej stirrar, på Jonas. Jonas tittar upp, hans ansiktsform förändras. Som att han vart i trans och nu kommer tillbaka till verkligheten. Han inser plötsligt vad han har gjort. Inte bara har han blivit ersättningsskyldig för en gitarr, han har dessutom förstört alla våra chanser att någonsin få ligga med Lisa…

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se