Vi har träffats ett par gånger tidigare. Men bara ute, med gemensamma bekanta. Första gången vi presenterades för varandra så var det dina ögon som jag reagerade mest på. De lyste upp hela ditt ansikte. Gav det karaktär. Markerade självförtroende, trots ditt i övrigt ganska gulliga och harmlösa utseende. Första intrycket jag fick av dig var fantastiskt. Du log lite blygt, men samtidigt så tittade du mig i ögonen när du hälsade och handslaget var ordentligt. Mina fördomar sa direkt att det här var en tjej med självförtroende, men med fötterna på jorden. Intressant.

De gångerna vi har setts så har du stuckit ut mest i ditt tjejgäng. Vem vet, det kanske är för att jag vill att det ska vara så. Men det är du som skrattar mest åt mina skämt, även de subtila som många andra inte förstår. Och det är du som drar de roligaste skämten tillbaka. Under kvällen så sprids vi ut, men vi hittar alltid tillbaka till varandra och beklagar oss över hur idiotiska alla andra är. Och vi förstår varandra.

Nu har vi även haft vår första dejt. Eller dejt och dejt, jag vet inte riktigt vad man kallar det. Men vi har setts ensamma, utanför utelivet, för första gången. Och det var egentligen dömt att misslyckas från första början, med tanke på vilka förväntningar jag hade. Men det gjorde inte det, som tur är.

Vi började med att ta en fika. Det var mitt förslag, även fast jag inte på något sätt gillar att fika. Men det känns neutralt. Som en bra första grej. Om det blev stelt så kunde vi smidigt ha avslutat det efter en kopp varm choklad utan att det blev stelt. Men det behövde vi inte. Konversationerna avlöste varandra, helt okrystat. Omsider seriösa ämnen, omsider lättsamma saker.  Efter fikat gick vi vidare. Med en varsin glass så tog vi en promenad runt Kungsholmen. Då och då satte vi oss på en parkbänk, eller vid en brygga, för att vila lite. I timmar pågick det här. Allt flöt på hur smidigt som helst. Det var inte "trevligt" utan det var verkligen riktigt kul!

Efter ett tag blev vi hungriga. En middag hinner vi med. Du undrade om jag visste något bra ställe, så jag tog med dig till "min" grekiska restaurang.  Jag tog en biffteki, som alltid, och du beställde in kyckling souvlaki. Jag älskade hur självsäker du var. Så otroligt trygg i dig själv.  Du lät mig till och med betala för maten, utan att varken ta det för givet eller göra det till en stor grej. Åh! Efter att hon gick iväg med mitt kort så sträckte jag för första gången min hand mot din. Du mötte mig på vägen. Jag lutade mig fram lite över de små borden på den Grekiska Kollgrillsbaren, och gav dig en liten kyss. Tzatsikin till trots. Sedan tillbaka i stolen. Jag njöt av att se hur lugn du var.

Efter maten visste vi inte riktigt vad vi skulle göra. Klockan närmade sig 20. Jag föreslog att vi kunde gå hem till mig och kolla på en hysteriskt rolig dokumentär om Tourettes. Du accepterade. Vi myste i soffan framför filmen. Då och då kyssten vi. Det kändes så rätt att hålla om dig. Helt naturligt. Inte på något sätt påtvingad, som det ibland kan vara. Att man gör vissa saker för att det förväntas av en.

När filmen var slut pratade vi ett tag. Vi var båda trötta. Jag ville ha sex med dig, men ändå inte. Rent fysiskt ville jag. Otroligt mycket. Men jag har vart med om det tidigare. Det förstör bara. Jag gillar att låta det vänta. Som tur var behövde jag aldrig förklara något av det här för dig. Du sa att du skulle bege dig hemåt. Efter att våra tungor bekantat sig med varandra ytterligare några sekunder vid dörren, så sa du "god natt" och begav dig.

Kanske det bästa: två minuter senare får jag ett sms av dig där du tackade för kvällen. Där du förklarade hur trevligt det hade vart, och att vi måste göra det snart igen. Så otroligt skönt med någon som vet vad hon vill, och som är tydlig med det. Inga spel. Jag trodde inte att det var sant. Finns du verkligen på riktigt? Svaret är nej.

Det här är det som jag önskade hade hänt. Men det som egentligen hände var att du var för blyg. Du var jättegullig. Jättetrevlig. Men för blyg. Varje gång jag föreslog ett par alternativ svarade du "jag vet inte.. det spelar ingen roll". Till och med när jag påpekade det, så insisterade du med samma svar. Jag hade sådana förhoppningar, så jag drog ut på det. Kanske skulle blygheten släppa. Det hade ju börjat så fint. Men blygheten släppte aldrig. Du tog aldrig några initiativ. Varken till aktiviteter, eller konversationer.

Antagligen blir det en andra dejt, eftersom jag känner mig själv. Jag vill så gärna att det ska vara på ett sätt, men jag förstår samtidigt att det aldrig kommer bli så. Som så många gånger förr så lurar jag bara mig själv... 

 

Pernilla

1 juli 2009 19:37

Vad härligt det lät. Jag hoppas verkligen man får uppleva en sådan dejt någon gång..

 

Parastoo.

1 juli 2009 19:37

Jag va så jävla inne i texten .. Såg t.o.m bilder i huvudet . " Jag trodde inte att det var sant. Finns du verkligen på riktigt? Svaret är nej. " Haha , kunde inte låta bli att skratta.

http://parastoosdagbok

 

Sisse

1 juli 2009 19:42

Så oerhört fint skrivet, Soran. Jag hoppas verkligen att du hittar din drömtjej för det är du värd. (Det lät lite som L’Oréal reklamen, men jag menar det)

http://https://twitter.com/Swarlie

 

Matilda

1 juli 2009 19:50

du skriver väldigt fängslande..!

 

Lotta

1 juli 2009 19:50

Putte..!

Som "the streets" säger mkt bättre än jag själv: "dry you're eye's mate"

 

Josephine

1 juli 2009 20:01

den du! det kunde varit jag (det där bästa i texten såklart), men nehenej.

 

.

1 juli 2009 20:02

Nu vet jag inte om det sista (från och med "Det här var det som jag önskade hade hänt..") även det var din fantasi, alltså en del av resten av texten, men om det inte är det utan verklighet så vill jag bara säga att den här tjejen visst kan finnas, jag tror verkligen att hon finns för dig Soran! Ni måste bara hitta varandra ;)

 

LN

1 juli 2009 20:06

Så himla fint skrivet ;) en perfekt dejt som även jag önskar fanns. men icke ,/

 

Jonis

1 juli 2009 20:26

Skriv en bok, Soran. Jag köper den.

 

Manne

1 juli 2009 21:35

Bra skrivet! Du borde bli författare!

http://www.finest.se/Mannefik

 

linn

1 juli 2009 22:34

sådär får man inte göra, nu hoppades jag på dig här att du funnit hem i kärleksvärlden. så finns det ett stycke för mycket där allt brister. fyy dig.

meen du skriver bra, väldigt bra.

http://stromsvag.blogg.se

 

Miss V

1 juli 2009 22:37

min favorit skulle jag tro! Kändes väldigt personligt.. Ingen aning om det var det men den kändes väldigt ärlig. awsome! :)

 

Joel

2 juli 2009 00:40

Good! ny rubrik: "Om jag vore den första kurd/judiske påven"

http://oglamoroesabastarder.blogg.se

 

Anonym

2 juli 2009 01:28

jag vet inte hur jag ska skriva det.
Men du skriver så bra. Man lever sig verkligen in i det.

Skriv en bok eller något!

 

Rehn

2 juli 2009 01:36

Jag har en rubrik till dig.
"Dagen då David förklarade sin kärlek till mig genom att förstöra min kamera" eller "Dagen då min dag rasade samman pga. Davids hemlighet"
eller möjligtvis bara "Dagen då David förklarade sin kärlek till mig"

 

A

2 juli 2009 13:51

Åhh Soran... så himla fint, var som att det var tagen ur min egen dröm. Du är verkligen jätteduktig på att skriva!

 

Erica

2 juli 2009 19:54

Du är jätteduktig på att skriva, jag kanske borde lägga ner mina planer på att bli författare. Jag kommer aldrig skriva så bra, men visst är det kul att skriva?

 

louise

2 juli 2009 20:17

damian rice - 9 crimes (live abbey road). snälla läs denna kommentar och lyssna på låten för jag tror att den kanske kan hjälpa dig. för den hjälper mig. jag vet att du kommer att hitta den tjejen du skriver om, det finns ju en för alla. det måste man tro på.

 

linda

5 juli 2009 23:40

åh vad fint det där var. Helt otroligt faktiskt och trots att jag "bara" är sjutton och inte ska förstå saker som kärlek så kunde jag verkligen leva in mig i din berättelse.
Kärlek till dig Soran.

Missuppfatta mig inte nu, för du är otroligt jävla bra på att skriva, men snälla gör inte som blondinbella och börja skriva en bok. Snälla?

 

Jennifer

6 juli 2009 14:03

Tummen upp för dig!

Genom att skriva det här har det gett mig hopp om livet, eller kärleken! :)

 

Bis

14 juli 2009 12:02

SÅ jobbigt med människor som inte är helt perfekta. Vara blyg på första dejten och inte säga helt rätt saker och göra helt rätt enligt andra, hur sover hon ens om nätterna efter det här? Du måste vara godheten personifierad som ger denna tjej ännu en chans trots detta - helt otroligt!

http://www.metrobloggen.se/inspirationinthenation

 

Liv

16 juli 2009 21:25

Det var verkligen, som många redan påpekat, vackert skrivet. Närapå hjärtskärande, faktiskt. Själv har jag i princip gett upp hoppet om den där perfekta dejten, men hade den ändå ägt rum och hade jag då fått välja hur den skulle se ut, hade jag valt något i stil med det här scenariot, helt klart.

Hade lite grann glömt bort din blogg (trots att jag när jag hittade den från början tänkte "ja jävlar, här skall läsas varje dag!"), men nu tänker jag banne mig börja följa den igen. Du är grym.

 

N

24 juli 2009 23:55

Räddad ;)

http://www.hjalles.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom hemsidan är nere av oklar anledning så kör jag på här tills vidare. Dessutom är detta länken som angivits från ticksters sida om min inspelningen av min stand-up special.   Återkommer snart med mer info. ...

Då står det äntligen klart vart jag ska flytta, och min förhoppning är naturligtvis att ni följer med mig i flytten. Vill ni göra det så klickar ni här ...

Det är segt nu, jag förstår det. Men det beror inte på mig. Inte längre i alla fall. Är det någon ni ska vara upprörda på nu så är det något företag som heter Crystone, utan att säga för mycket. Förhoppningsvis är allt löst i eftermiddag, ingen vill ...

Eftersom det inte riktigt finns någon godtagbar ursäkt till att bara försvinna ur en relation såsom jag har gjort, helt utan förklaring, så låter jag bli att ens ge det ett försök. Det här blir egentligen inget kul inlägg. Inte heller intressant. Ani...

Jag vet. Uruselt bloggande. Men det kommer igång, så fort nya siten är uppe. Ska till de som designat sidan på Fredag kl 14 så de kan visa mig allt jag inte förstått mig på. Tills dess - här är två bilder från travet i lördags.     Det är festligt m...